Education Updates and Initiatives in April 2023
Sweden's government announces investments totaling 719 million SEK in adult education, vocational training, and school social services. Additional funding is allocated for students with neuropsychiatric disabilities and strengthening minority language education rights. Schools are advised to prepare for heightened security measures in light of recent geopolitical events.
Download Presentation
Please find below an Image/Link to download the presentation.
The content on the website is provided AS IS for your information and personal use only. It may not be sold, licensed, or shared on other websites without obtaining consent from the author. Download presentation by click this link. If you encounter any issues during the download, it is possible that the publisher has removed the file from their server.
E N D
Presentation Transcript
Nyheter april 2023 Nyheter april 2023 Sveriges skolchefer
Regeringen satsar 719 miljoner kronor till Regeringen satsar 719 miljoner kronor till utbildning f r vuxna utbildning f r vuxna Regeringen f resl r att 400 miljoner kronor tillf rs den regionala yrkesvuxutbildningen inom komvux, att 70 miljoner kronor tillf rs yrkesh gskolan samt att 249 miljoner kronor avs tts f r studiest d. Satsningarna motsvarar cirka 7 400 rsplatser i yrkesinriktad utbildning p gymnasial niv inom komvux (regionalt yrkesvux) under 2023 och 950 rsplatser i yrkesh gskolan under h sten 2023.
Satsning p skolsociala team Satsning p skolsociala team Regeringen f resl r att 75 miljoner kronor satsas p skolsociala team under 2023 f r att f rb ttra tryggheten och studieron samt f r att ka elevernas n rvaro.
kat std till barn och elever med kat st d till barn och elever med neuropsykiatriska funktionsneds ttningar neuropsykiatriska funktionsneds ttningar Regeringen f resl r att 27, 5 miljoner satsas p f rst rkt st d och kompetensutveckling f r specialpedagogiska insatser. Syftet r att f rb ttra utbildningen f r barn och elever med NPF.
Strkt rtt till undervisning i nationella St rkt r tt till undervisning i nationella minoritetsspr k minoritetsspr k I en lagr dsremiss f resl r regeringen att det inte l ngre ska st llas krav p f rkunskaper i ett nationellt minoritetsspr k f r att en elev ska ha r tt till modersm lsundervisning. Det slopade kravet g ller f r de elever i gymnasieskolan som tillh r en nationell minoritet. De nationella minoritetsspr ken r finska, jiddisch, me nkieli, romani chib och samiska.
Skolor behver frbereda sig infr hjd Skolor beh ver f rbereda sig inf r h jd beredskap beredskap Skolverket har sammanst llt information om vad skolan ska g ra i det sk rpta s kerhetsl ge som r der efter Rysslands invasion av Ukraina. F rskolor och skolor beh ver f rbereda f r hur verksamheten ska fungera om regeringen beslutar om h jd beredskap, eller om Sverige skulle hamna i en krigssituation.
Srskilt std i grundskolan stts in sent S rskilt st d i grundskolan s tts in sent Skolverkets statistik fr n l s ret 2022/23 visar att andelen elever som f r s rskilt st d r h gst i rskurs nio. M nstret har sett likadant ut de senaste ren. L s ret 2022/23 omfattas 5,9 procent av eleverna i grundskolan av ett tg rdsprogram, vilket motsvarar knappt 65 200 elever. H gst andel r det i rskurs 9, d r 9,3 procent har ett tg rdsprogram.
Regelverk fr digitala nationella prov p Regelverk f r digitala nationella prov p remiss remiss De digitala nationella proven inf rs succesivt med start r 2024. F r att skolhuvudm nnen ska ha r tt teknik, organisation och kompetens p plats har Skolverket framst llt ett f rslag p f reskrifter som skickas ut p remiss till ver 60 instanser inom skolan.
70 procent behriga lrare i grundskolan 70 procent beh riga l rare i grundskolan Skolverkets statistik ver pedagogisk personal i skolan l s ret 2022/23 visar att andelen beh riga l rare ligger p ungef r samma niv som f reg ende l s r. Inom grundskolan r sju av tio l rare beh riga och inom gymnasieskolan r drygt tta av tio l rare beh riga. I kommunala grundskolor r 72 procent av l rarna beh riga och i de frist ende r motsvarande siffra 64 procent. I kommunala gymnasieskolor r n ra 87 procent av l rarna beh riga j mf rt med n stan 76 procent i frist ende gymnasieskolor. Antalet speciall rare har kat med fem procent sedan i f rra ret. Fr n 2018/19 har antalet speciall rare kat med 20 procent. Antalet l rarassistenter har kat med 6 procent. Fr n 2018/19 har antalet l rarassistenter kat med 79 procent.
Kraftig minskning av anskningar om att Kraftig minskning av ans kningar om att starta frist ende skolor starta frist ende skolor Skolinspektionen har tagit emot 99 ans kningar om att starta eller ut ka frist ende skola under 2023. Det r mer n en halvering j mf rt med f rra ret och den l gsta siffran sedan 2010. Skolkoncerner st r f r majoriteten av de inkomna ans kningarna medan ans kningarna fr n ideella f reningar och stiftelser ligger p ungef r samma niv som tidigare r.
Samband mellan nationella prov och Samband mellan nationella prov och gymnasiebeh righet gymnasiebeh righet En studie fr n Handelsh gskolan vid rebro universitet, som gjorts p uppdrag av SKR, visar att elever utan godk nt resultat p de nationella proven i matematik och svenska i rskurs 3 riskerar att inte uppn gymnasiebeh righet. V r studie visar att resultaten p de nationella proven i rskurs 3 r av stor vikt f r att tidigt identifiera elever i behov av extra st d. Sannolikheten att uppn gymnasiebeh righet skiljer sig markant mellan elever som klarat alla delprov i rskurs 3 och de som inte gjort det, s ger Elin Vimefall, lektor vid Handelsh gskolan, rebro universitet.
Tre lrare och en rektor dms fr Tre l rare och en rektor d ms f r arbetsmilj brott arbetsmilj brott Under en lektion i augusti 2020 drunknade en 6- rig pojke i en bass ng. Tre l rare och en rektor har d refter talats f r arbetsmilj brott. I april 2023 meddelade Malm tingsr tt sin dom. Tingsr tten anser det bevisat att de tre l rarna varit oaktsamma genom att ha underl tit att ha tillr cklig uppsikt och tillsyn ver den 6- rige pojken. Tingsr tten har f st vikt vid att l rare generellt har ett l ngtg ende arbetsmilj - och tillsynsansvar f r elever samt att l rarna i detta fall inte hade planerat sin placering och roll- och ansvarsf rdelning vid bass ngen. Vid sin bed mning har tingsr tten ven beaktat att badlektionen genomf rdes med 40 unga elever varav flertalet inte var simkunniga, vilket har st llt ett mycket h gt krav p tillsyn och uppsikt. N r det g ller rektorn konstaterar tingsr tten att hon har haft det yttersta arbetsmilj ansvaret. Eftersom n gon riskbed mning avseende anv ndningen av bass ngen verhuvudtaget inte gjorts anser tingsr tten att rektorn har brustit i sitt arbetsmilj ansvar. P f ljden f r l rarna och rektorn har best mts till villkorlig dom och dagsb ter. Vellinge kommun ska betala skadest nd till den 6- rige pojkens anh riga med drygt 138 000 kr. Vellinge kommun ska ven betala en f retagsbot om 1 500 000 kr.
Ny trend med storrektorer Ny trend med storrektorer Enligt tidningen Skolledaren har flera kommuner inf rt system med storrektorsomr den. Systemet inneb r att det finns en rektor som ansvarar f r flera enheter och d r bitr dande rektorer har ansvar f r respektive skola. Systemet ska ha inf rts i Ume , Skellefte , G teborg. Nacka och Sj bo. Enligt den fackliga organisationen Sveriges skolledare aktualiserar trenden med storrektorsomr den fr gan om hur skollagens skrivningar om rektors ansvarsomr de ska tolkas.
